nu har jag slutat med det, planerar inte en sekund av hemmatiden, lovar inget, utan tar dagen som den kommer. och vet ni vad? det är nästan ännu jobbigare! för att försöka få ihop det så man är lika mycket på ena stället som det andra, träffar den tredje lika mycket som den fjärde, hör av sig till den femte lika mycket som den trettonde, det är fan inte lätt det heller!

och det spelar ingen roll vad jag gör, för även fast jag inte gör nåt fel så är det alltid nån som tar illa upp och sen är det jag som sitter där med dåligt samvete ändå, inte bara när det handlar om mina hemmaveckor utan annars med.

jag vet precis vart jag har mina nära. jag behöver inte sätta nån stämpel på nån av er och nu är dom borta. orkar inte känna besvikelsen från nåt av hållen, dra på mig skuldkänslor jag inte ens gjort mig förtjänt av.

idag har varit en sån tamigtillbakatillgöteborgdag, är bara less o på kasst humör!

aja nog om det! har iaf haft massor av bra dagar här hemma. först stråkat massa  nätter med fina vänner. sen bosatt mig på en äng mitt ute i skogen för att campa o festa på norrländskt vis hela helgen. lärt känna massa nytt folk, druckit, dansat och mest bara vart glá. älskar folket och älskar stämningen så om ett år sitter vi där igen!

nu ska jag kuta genom duschen, tvätta bort mitt dåliga humör och promenera bort till mamma för grillning ute i solen:)